Vi kanske ska tacka Gustav II Adolf? För att han var så sugen på kanoner att han skickade ut det vingliga regalskeppet Vasa i Stockholms inlopp. Dess färder hade antagligen inte hjälpt vår värld. Att skeppet hamnade på havsbotten startade däremot en kedjereaktion som 394 år senare resulterat i att Eva Petursson hamnat där hon är. Det hjälper vår värld. Låt oss förklara. Eva Petursson, teknisk doktor i stålbyggnad och strategisk forskningschef på SSAB, började intressera sig för stål 1992. Detta på grund av en man vid namn Bernt Johansson, professor i stålbyggnad. När hon studerade vid Luleå Tekniska Högskola hade Johansson – med stöd av en donation från SSAB – utnämnts till professor.
– Han var den mest inspirerande läraren jag hade, säger Eva Petursson.
Hur hade Bernt Johansson finansierat sina studier? Jo, genom att arbeta med utgrävningen av Vasa.
– Han var den mest inspirerande läraren jag hade, säger Eva Petursson.
Hur hade Bernt Johansson finansierat sina studier? Jo, genom att arbeta med utgrävningen av Vasa.
En väldigt lång kedja, vi vet. Men låt oss åtminstone tacka Johansson. Det var nämligen inte så mycket själva materialet, som hans beskrivningar av vad man kan göra med det, som väckte Eva Peturssons kärlek till den populära metallen. Och nu är hon en av drivkrafterna bakom Hybrit, vars teknik bidragit till att skapa världens första fossilfria stål. Något som branschen sagt var omöjligt. Hybrittekniken har potential att minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med minst tio procent. I framtiden kan det bidra till att minska utsläppen från järn- och stålproduktion i hela världen.
”Det som är viktigt fram till 2026 är att vi arbetar tillsammans med kunder som ser ett värde i mer hållbara produkter”
Under ett forskningsprojekt fick Petursson kontakt med SSAB där hon 2005 anställdes som designspecialist. Samma år publicerade Svenska Miljöinstitutet (IVL) en rapport om att få ner utsläppen av koldioxid från järn- och stålindustrin. För att nå hela vägen skulle man vara tvungen att helt byta teknik. Tio år senare, när Petursson hade avancerat till forskningschef, var tiden inne att ta tag i det där teknikbytet.
– Det började med att Martin Pei (teknisk direktör på SSAB, reds anm.) samlade en kärna experter för att diskutera idén att byta process i produktion av stål. Frågan var om det är möjligt i industriell skala, berättar hon.
Tekniken kallas vätgasreduktion. Den går ut på att byta ut det kokskol som traditionellt används för att omvandla järnmalm till järn, mot vätgas. Men för att producera vätgas krävs stora mängder el.– Om den inte är fossilfri går det inte. Då förstod vi att vi behöver någon som kan både vätgas och fossilfri el, och pratade med Vattenfall. Resultatet blev Hybrit Development, ett bolag som ägs till lika stora delar av SSAB, LKAB och Vattenfall. Målet var att tillverkningen av stål skulle vara helt fossilfri 2045. Sedan dess har forskningen skalats upp från att ske i laboratoriemiljö till att flytta in i en forskningsanläggning, i en 50 meter hög byggnad.
– Där lär vi oss hur vi optimerar den nya processen. Vi kommer sedan att ersätta den gamla masugnen med en ljusbågsugn*. Stål från forskningsanläggningen har hittills gått till Volvo Group. I oktober 2021 presenterades världens första fordon tillverkat av fossilfritt stål, en lastbärare för gruvor och dagbrott.
– Det började med att Martin Pei (teknisk direktör på SSAB, reds anm.) samlade en kärna experter för att diskutera idén att byta process i produktion av stål. Frågan var om det är möjligt i industriell skala, berättar hon.
Tekniken kallas vätgasreduktion. Den går ut på att byta ut det kokskol som traditionellt används för att omvandla järnmalm till järn, mot vätgas. Men för att producera vätgas krävs stora mängder el.– Om den inte är fossilfri går det inte. Då förstod vi att vi behöver någon som kan både vätgas och fossilfri el, och pratade med Vattenfall. Resultatet blev Hybrit Development, ett bolag som ägs till lika stora delar av SSAB, LKAB och Vattenfall. Målet var att tillverkningen av stål skulle vara helt fossilfri 2045. Sedan dess har forskningen skalats upp från att ske i laboratoriemiljö till att flytta in i en forskningsanläggning, i en 50 meter hög byggnad.
– Där lär vi oss hur vi optimerar den nya processen. Vi kommer sedan att ersätta den gamla masugnen med en ljusbågsugn*. Stål från forskningsanläggningen har hittills gått till Volvo Group. I oktober 2021 presenterades världens första fordon tillverkat av fossilfritt stål, en lastbärare för gruvor och dagbrott.
Nästa steg blir att också byta ut masugnen i Oxelösund mot en ljusbågsugn. Därefter ska en fabrik för tillverkning av järnsvamp uppföras i Gällivare. Fabriken ska vara färdig år 2026 och då kunna spotta ur sig cirka en miljon ton järnsvamp** per år.
– Det som är viktigt fram till 2026 är att vi arbetar tillsammans med kunder som ser ett värde i mer hållbara produkter. Vad behöver vi förstå inom de olika segmenten för att förbereda marknaden?
Ett av segmenten är den bransch där Petursson en gång började, byggbranschen. Där är Peab det första bolaget med ett partnerskap.
– Partnerskapen är viktiga, där kan vi ha en dialog med våra kunder. Vi vill ju driva förändring.
2016 skakade hela branschen på huvudet och sa att det här går inte, vi får fokusera på att använda mer befintligt stål och fånga in koldioxid. Eller bli en av de branscher som tillåts släppa ut mer koldioxid. Det vi har visat nu är att det inte bara är tekniskt utan även ekonomiskt möjligt. Ett arbete som byggbranschen har framför sig är att göra en ordentlig jämförelse mellan olika material vad gäller klimatpåverkan.
– Det är viktigt att vi jobbar med det fram till 2026. Därefter återstår inte längre 20 år till fullskalig produktion av fossilfritt stål, utan fyra. Startpunkten vreds nyligen tillbaka från 2045 till 2030.
– Det som är viktigt fram till 2026 är att vi arbetar tillsammans med kunder som ser ett värde i mer hållbara produkter. Vad behöver vi förstå inom de olika segmenten för att förbereda marknaden?
Ett av segmenten är den bransch där Petursson en gång började, byggbranschen. Där är Peab det första bolaget med ett partnerskap.
– Partnerskapen är viktiga, där kan vi ha en dialog med våra kunder. Vi vill ju driva förändring.
2016 skakade hela branschen på huvudet och sa att det här går inte, vi får fokusera på att använda mer befintligt stål och fånga in koldioxid. Eller bli en av de branscher som tillåts släppa ut mer koldioxid. Det vi har visat nu är att det inte bara är tekniskt utan även ekonomiskt möjligt. Ett arbete som byggbranschen har framför sig är att göra en ordentlig jämförelse mellan olika material vad gäller klimatpåverkan.
– Det är viktigt att vi jobbar med det fram till 2026. Därefter återstår inte längre 20 år till fullskalig produktion av fossilfritt stål, utan fyra. Startpunkten vreds nyligen tillbaka från 2045 till 2030.
*Ljusbågsugn. En elektrisk ugn där elektrisk energi omsätts till värme i en ljusbåge mellan elektroder. Dess viktigaste användningsområde är vid stålframställning.
**Järnsvamp. När järnmalmen reduceras från syre i schaktugnen bildas järnsvamp, hårda och porösa järnklumpar.
**Järnsvamp. När järnmalmen reduceras från syre i schaktugnen bildas järnsvamp, hårda och porösa järnklumpar.
Eva Petursson
Gör: Strategisk forskningschef på SSAB
Plats: Lidingö, Stockholm
Aktuell med: En av drivkrafterna inom Hybrit Development, ett bolag som ägs av lika stora delar SSAB, LKAB och Vattenfall. Hybrits teknik har bidragit till att skapa världens första fossilfria stål.
Plats: Lidingö, Stockholm
Aktuell med: En av drivkrafterna inom Hybrit Development, ett bolag som ägs av lika stora delar SSAB, LKAB och Vattenfall. Hybrits teknik har bidragit till att skapa världens första fossilfria stål.