”Så har vi inte sett på hus tidigare”

Byggnader är egoistiska. De slukar energi. Men tänk dig en framtid där egoismen ersatts med filantropi. Där våra hus inte bara genererar sin egen el – utan dessutom pumpar energi tillbaka till sin omvärld. Vi är nämligen nästan där.

Äntligen kommer elräkningen! Nu blir det fest i Mathjalgaon. Och i Västerås.

Framtidens byggnader ska inte bara producera sin egen energi, de ska fungera som små kraftverk. Som företaget Powerhydes bostadsområden i Sydostasien. Enkla men smarta byggnader med solcellstak som ska lyfta hela byar ur fattigdom på en generation – och som samtidigt hjälper vår planet. Ägarna betalar helt enkelt av bolånen med husens överskott av energiproduktion. Just nu planerar företaget att bygga ett samhälle med 500 bostäder nära Manilla på Filippinerna. Det beräknas generera tio megawatt extra el. Tio! Energi nog att driva sisådär 2 000 ytterligare bostäder.

Det där funkar väl i varma och soliga länder men knappast här, tänker du? Fel, det går utmärkt också i Västmanland. På Öster Mälarstrand i Västerås står tre hus som producerar mer energi än de gör av med. De 121 lägenheterna, utvecklade av Sveafastigheter Bostad, får sin el från 1 210 kvadratmeter solcellerplacerade på taken. I ventilationen finns värmeväxlare som tar vara på överskottsvärmen. Husen är de första flerbostadshus i Sverige att klassas som plusenergihus.
”I framtiden kommer vi att se hus som en energiresurs som ger någonting tillbaka till samhället”
Men energin i ett hus behöver under sin livstid är bara en del av dess klimatpåverkan. Även ett plusenergihus orsakar utsläpp under själva byggprocessen, genom transporter och tillverkning av material. Enligt Boverket svarade bygg- och fastighetssektorn 2019 för 11,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter*. Då tillkommer 7,7 miljoner ton orsakade av de varor som importeras.

För att minska utsläppen har över 160 byggföretag skrivit under Färdplan för fossilfri konkurrenskraft: bygg och anläggningssektorn. Målet är att branschen ska vara klimatneutral år 2045. I Malmö har de enats om att dessutom vara klimatpositiva, alltså bidra till att minska utsläppen. Innan 2024 ska samtliga anslutna byggherrar ha startat minst ett klimatneutralt byggprojekt. Och det är här plusenergihusen kommer tillbaka in i bilden.
– I framtiden kommer vi att se hus som en energiresurs som ger någonting tillbaka till samhället. Så har man inte sett på hus tidigare, säger Embla Winge, utvecklingsledare för Peabs klimatarbete.

I Varvsstaden i Malmö – i hörnet mellan gamla Dockan och Kockums gjuteri – ska Peab ta ett stort kliv mot de där klimatneutrala husen.

– Vi fick en utmaning. Vad är det mest hållbara vi kan få fram idag? säger Embla Winge.

Svaret var bostadsrättsföreningen Fyrskeppet** som kommer att stå färdig 2024. Om allt går som det ska kommer husen att ha sparat in 1 275 ton koldioxid bara på betongen. Såväl det som gjuts på plats som det som tas in som prefab kommer att bestå av ECO-betong.
För att minska utsläppen under byggprocessen ställs det många krav på Fyrskeppet. På såväl själva byggarbetsplatsen som på transporterna.

– Det är allt från det basala med närvarostyrning av belysning, till att ha fossilfritt drivmedel i maskinerna och eldrift i arbetsmaskiner, säger Embla Winge. När det gäller arbetsmaskiner ligger marknaden efter, men fler och fler erbjuder ”gröna maskiner”, enligt Winge.

– Men ju fler krav vi ställer desto snabbare går omställningen hos leverantörerna.
För att ett hus ska kunna bidra med mer energi än det gör av med, måste det förses med något slags energiproduktion. Det kan handla om solpaneler, små vindsnurror eller värmeväxlare.
Ett av husen i Fyrskeppet kommer att få solpaneler på taket, medan de andra husen förses med sedumtak.

Konkurrens om utrymme är en faktor som påverkar hur mycket energi ett hus kan bidra med. Fyrskeppet kommer att utrustas med värmeväxlare för spillvatten placerade i källaren för att minska behovet av köpt energi. Ett utrymme som brukar reserveras för cykelparkering eller förråd.

– Hittills har värmeväxlare för spillvatten varit vanligare i kontorshus, så det var lite kämpigt. Men vi fick det på plats till slut.

Ulla Jansson är lektor vid avdelningen för Installations- och klimatiseringslära vid Lunds universitet. Hon tror att det är fullt möjligt att bygga hus som är klimatneutrala.

– Det finns ingen orimlighet i det alls. Det kan ta lite mer tid och kräva att man använder nya byggsätt, men jag ser absolut ingen motsättning.

Enligt Jansson krävs det att man lyfter blicken bortom den enskilda byggnaden. Från och med 1 januari 2022 är det till exempel möjligt att dra lågspänningsnät mellan byggnader för att dela på överskottselen.

– Vi måste sluta att tänka på huset som en enhet och istället tänka att det ingår i ett plusenergikvarter.

En annan lag som kan driva på utvecklingen är lagen om klimatdeklaration. Även den började gälla 1 januari 2022. Syftet är att minska klimatpåverkan under byggskedet och än så länge finns inga gränsvärden.

– Det är bra att Boverket tar fram den här klimatdeklarationen även om jag hade hoppats på krav i tidigare skede i byggprocessen, säger Ulla Jansson.

Också Embla Winge är positiv till den nya lagen, som framför allt innebär att alla byggbolag jobbar i samma riktning.

– Att alla börjar klimatberäkna kommer att göra att man skapar en större medvetenhet och ökad kunskap. Men det hade ju varit bättre om lagstiftningen hade tagit hänsyn till hela livscykeln, med tanke på energiförbrukningen under driftsskedet.
*Koldioxidekvivalent (CO2e). Ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter.

**Varvsstaden och Fyrskeppet. I Malmö bygger man just nu stadsdelen Varvsstaden, som fokuserar mycket på hållbarhet och återbruk. Peab bygger där Brf Fyrskeppet.

Beställ magasinet

Vill du läsa hela magasinet? Fyll i formuläret här intill så skickar vi det till dig!
Tack för beställningen!
Hoppsan! Något gick fel när formuläret skickades. Försök igen!

Vägskäl