”Ska vi bygga helt nytt någon annanstans och verkligen starta om allt, fria från traditionens bojor?”
Den 1 september 2004 skickade Kiruna kommun ut det mest existentiella pressmeddelande som någonsin författats på en svensk myndighet. Rubriken var ”Kiruna måste flyttas”. Innehållet var ett svar på LKAB:s besked knappt ett år tidigare: marken höll bokstavligen på att rämna under Kirunabornas fötter – snabbare än väntat.
På tre tätt skrivna sidor beskrev Kjell-Åke Halldén, informationschef på Kiruna kommun, ett nybyggarsamhälles resa. En resa till vad som på mindre än 100 år skulle bli ”världens bästa stad”, med en hyllad stadsplanering och arkitektur. Nu måste alla förstå att den tiden var förbi. Och den retoriska frågan som Kjell-Åke ställde till Kirunaborna skulle mycket väl kunna vara tagen från en science fiction-roman där en planet ställs inför sin egen undergång.
Vem hade för 10–20 år sedan trott att Norrland skulle utpekas som Sveriges största tillväxtzon, påhejad av klimatomställningen? Northvolt, Hybrit och H2 Green Steel har snabbt blivit välbekanta för den svenska allmänheten. Men många andra namn och projekt kan kastas in i den optimistiska framtidskalkylen, som Markbygdens vindkraftpark som ska bli Europas största, LKAB:s storsatsning på hållbar brytning i Kiruna och Malmberget och nu senast australiensiska Talga som vill bygga batterianoder med grafit från Vittangi.
Den 1 september 2004 skickade Kiruna kommun ut det mest existentiella pressmeddelande som någonsin författats på en svensk myndighet. Rubriken var ”Kiruna måste flyttas”. Innehållet var ett svar på LKAB:s besked knappt ett år tidigare: marken höll bokstavligen på att rämna under Kirunabornas fötter – snabbare än väntat.
På tre tätt skrivna sidor beskrev Kjell-Åke Halldén, informationschef på Kiruna kommun, ett nybyggarsamhälles resa. En resa till vad som på mindre än 100 år skulle bli ”världens bästa stad”, med en hyllad stadsplanering och arkitektur. Nu måste alla förstå att den tiden var förbi. Och den retoriska frågan som Kjell-Åke ställde till Kirunaborna skulle mycket väl kunna vara tagen från en science fiction-roman där en planet ställs inför sin egen undergång.
Vem hade för 10–20 år sedan trott att Norrland skulle utpekas som Sveriges största tillväxtzon, påhejad av klimatomställningen? Northvolt, Hybrit och H2 Green Steel har snabbt blivit välbekanta för den svenska allmänheten. Men många andra namn och projekt kan kastas in i den optimistiska framtidskalkylen, som Markbygdens vindkraftpark som ska bli Europas största, LKAB:s storsatsning på hållbar brytning i Kiruna och Malmberget och nu senast australiensiska Talga som vill bygga batterianoder med grafit från Vittangi.
”Men i grunden finns även något som i avstånden som förenar”
För att inte tala om alla stora satsningar på infrastrukturprojekt. Som Norrbotniabanan, Ostkustbanan och Kirunas stadsomvandling efter flytten. Och som en symbolisk fyrbåk över allt detta, reser sig nästan 80 meter och 20 våningar höga Sara kulturhus i Skellefteå – ett av världens högsta trähus, tillverkat i KL-trä*, och en förebild som nu får flera efterföljare. Det är lätt att bländas av blinkande miljardprojekt. Samtidigt ska man komma ihåg att det är en utmaning. Det handlar om att balansera en snabb regional tillväxt, med allt från kompetensbehov till komplicerade energi- och markfrågor, med lokala intressen.
Öppenhet och delaktighet är nyckeln. I synnerhet i stora byggprojekt. Kirunaborna har till exempel själva fått vara med att utforma delar av sin framtida stad. Natur och kultur stack tidigt ut som två viktiga värden som skulle förenas i stadens identitet – och balanseras mot varandra. Det visade sig också att många äldre ville skynda på omvandlingen så att de hann uppleva den nya staden. Yngre människor var mest positiva till flytten. Men samtidigt var de mer angelägna om att ge staden en starkare långsiktig identitet, att bli en plats att komma hem till igen. Kulturen var också mycket viktig, inte minst för näringslivet. Kiruna måste som ett centrum inom rymdforskning även kunna attrahera de bästa forskarna i världen.
Öppenhet och delaktighet är nyckeln. I synnerhet i stora byggprojekt. Kirunaborna har till exempel själva fått vara med att utforma delar av sin framtida stad. Natur och kultur stack tidigt ut som två viktiga värden som skulle förenas i stadens identitet – och balanseras mot varandra. Det visade sig också att många äldre ville skynda på omvandlingen så att de hann uppleva den nya staden. Yngre människor var mest positiva till flytten. Men samtidigt var de mer angelägna om att ge staden en starkare långsiktig identitet, att bli en plats att komma hem till igen. Kulturen var också mycket viktig, inte minst för näringslivet. Kiruna måste som ett centrum inom rymdforskning även kunna attrahera de bästa forskarna i världen.
Det är förstås vanskligt att generalisera över en hel landsdel. Det är också stora skillnader mellan Norrlands inland och de växande städerna längs kusten, som knyts allt närmare varandra via väg och järnväg. Men i grunden finns även något i avstånden som förenar. Man står mentalt varandra närmare än milen på kartan. När till exempel Polarbröds fabrik i Älvsbyn brann ned hösten 2020 blev återuppbyggnaden en nationell angelägenhet. Den genomfördes bland annat med hjälp av många lokala initiativ och andra bagerier i regionen. Man ställer upp för varandra, helt enkelt.
Ulf Nordwall har en bakgrund som arkitekt men arbetar sedan många år som affärsutvecklare för Peab i norra Sverige. Det är också i norr han bor. För några år sedan gav han ut boken Hållbara hus i kallt klimat där han beskriver hur ett drygt 30-tal moderna hus arkitektoniskt anpassats för ett kallare klimat. Från energilösningar och geografi, till sol och vind.
Ulf Nordwall har en bakgrund som arkitekt men arbetar sedan många år som affärsutvecklare för Peab i norra Sverige. Det är också i norr han bor. För några år sedan gav han ut boken Hållbara hus i kallt klimat där han beskriver hur ett drygt 30-tal moderna hus arkitektoniskt anpassats för ett kallare klimat. Från energilösningar och geografi, till sol och vind.
”Det finns en bild av att Norrland består av markområden som bara väntar på att exploateras”
– Ju längre norrut man kommer desto skarpare blir kraven på huset. Effekterna av ett hus som ”läcker” i norra Sverige blir ju betydligt större än ett motsvarande hus i södra Sverige.
Han följer och är inblandad i den pågående bostadsutvecklingen i norra Sverige. Den speglar till stora delar den omvandling som bostadsmarknaden och byggindustrin i hela Sverige står inför.
– Det är en fantastiskt spännande tid. Nya privata aktörer kan skapa nya helhetslösningar i samarbeten med kommuner och byggbolag. Livsmedelsindustrin skulle kunna vara en sådan aktör, som på sikt kan förena den fysiska byggplatsen med efterfrågan lokala råvaror.
På samma sätt skulle Volvo kunna gå in och skapa boenden som är anpassade för olika typer av bilpooler och transporter.
Han följer och är inblandad i den pågående bostadsutvecklingen i norra Sverige. Den speglar till stora delar den omvandling som bostadsmarknaden och byggindustrin i hela Sverige står inför.
– Det är en fantastiskt spännande tid. Nya privata aktörer kan skapa nya helhetslösningar i samarbeten med kommuner och byggbolag. Livsmedelsindustrin skulle kunna vara en sådan aktör, som på sikt kan förena den fysiska byggplatsen med efterfrågan lokala råvaror.
På samma sätt skulle Volvo kunna gå in och skapa boenden som är anpassade för olika typer av bilpooler och transporter.
Samtidigt understryker Ulf Nordwall att den affärsmässiga logiken bakom projekten måste fungera. Investerarna måste kunna räkna hem affären. Annars kommer ingen att våga satsa. Det har tidigare inte varit självklart när man ställt ett byggprojekt i norra Sverige mot ett i storstadsregionerna. Men den bilden håller på att förändras.
– Bostadsrätterna vid Kattvikskajen i Hudiksvall är ett sådant exempel. Där fanns en tveksamhet kring intresset, men allt tecknades tämligen omgående. Det är också svårt att hitta en motsvarighet till den utsikten över fjärden någon annanstans i Sverige. Intresset för boende längs Norrlandskusten har även drivit upp huspriserna på många andra platser längs kusten.
– Det har kommit alla till del. Även orter som tidigare varit starkt drabbade av nedläggningar och utflyttning har sett en ökning.
En framtida utmaning för den fortsatta expansionen är enligt Nordwall tillgången på ”juridisk byggmark”.
– Det finns en bild av att Norrland består av markområden som bara väntar på att exploateras och bebyggas. Men det stämmer inte. Kommunerna måste ha en större beredskap för att upplåta mark, det blir inte minst tydligt i närheten av större städer som Luleå.
– Bostadsrätterna vid Kattvikskajen i Hudiksvall är ett sådant exempel. Där fanns en tveksamhet kring intresset, men allt tecknades tämligen omgående. Det är också svårt att hitta en motsvarighet till den utsikten över fjärden någon annanstans i Sverige. Intresset för boende längs Norrlandskusten har även drivit upp huspriserna på många andra platser längs kusten.
– Det har kommit alla till del. Även orter som tidigare varit starkt drabbade av nedläggningar och utflyttning har sett en ökning.
En framtida utmaning för den fortsatta expansionen är enligt Nordwall tillgången på ”juridisk byggmark”.
– Det finns en bild av att Norrland består av markområden som bara väntar på att exploateras och bebyggas. Men det stämmer inte. Kommunerna måste ha en större beredskap för att upplåta mark, det blir inte minst tydligt i närheten av större städer som Luleå.
”Logistikparken är ett slags destillat av de norrländska omställningsprojekten”
Utöver byggmark blir transporter en nyckel när Norrland står inför sin största industriella expansion på årtionden. I Sundsvall bygger kommunen, SCA, Sundsvalls Hamn och Trafikverket en helt ny anläggning, Sundsvalls Logistikpark, som bland annat innefattar en så kallad kombiterminal. När den står färdig 2024 ska den vara en nod för godstrafik som kopplar samman väg och järnväg och integrerar sjöfart. Bokstavligen en port till Norrland.
– Den gamla kombiterminalen ligger mitt i stan och gick inte att expandera mer, säger byggledare Thomas Jönsson.
Nuvarande två spår om 350 meter blir i framtiden tre järnvägsspår som mäter 750 meter. Ett fjärde spår förbereds också.
– Fullt utbyggd bedöms terminalens kapacitet bli fem till sex gånger större än den gamla, säger Sven Magnusson, vd för Sundsvalls Logistikpark.
Med den planerade Ostkustbanan på plats, dubbla spår mellan Gävle och Sundsvall, maximeras transportflödet. Men det ligger ännu ett antal år framåt. Logistikparken är ett slags destillat av de norrländska omställningsprojekten. Den innehåller allt från effektivare logistik och klimatanpassat byggande, till framtida energilösningar. Den konverterar dagens godstrafik från lastbil till järnväg. En lastbil släpper ut cirka 1 kilo koldioxid under 2 mil, på samma mängd hinner godståget 900 mil med en last motsvarande 30 lastbilar.
– Runt 3 000 lastbilar passerar Sundsvallsbron varje dygn, det säger väl en del om potentialen, säger Sven Magnusson.
För att möta framtidens eldrivna lastbilar bygger man också flera laddningsstationer på terminalområdet.
– Målet är att lastbilarna ska ha en körradie på 20 mil från terminalområdet efter laddning.
I anslutning till logistikparken bygger också skogskoncernen SCA en ny containerhamn som ska möta den ökade efterfrågan på pappersmassa och trävaror. Kajen byggs av 700 000 ton råberg och 300 000 ton krossten från schaktarbetena vid terminalbygget.
– Ett ökat hamndjup – från 12 till 15 meter – gör också att större fartyg kan lasta av och på i hamnen, säger Sven Magnusson och fortsätter:
– På sikt vill vi expandera västerut. Det pågår en elektrifiering av Meråkerbanan mellan Trondheim och Östersund som ska vara klar 2024. Det öppnar upp för frakter tvärs över Skandinavien.
Med tanke på SCA:s hamn i området är det lätt att tro att merparten av alla transporter kommer att handla om deras verksamhet. Men det stämmer inte, enligt Magnusson.
– SCA kommer att stå för runt 15–20 procent. Vi ser redan att andra verksamheter vill komma hit. Vi har till exempel klart med en etablering av företaget Renewcell som återvinner textilier till fibermassa enligt en metod patenterad vid KTH. Till vårt förfogande finns 30 000 kvadratmeter med 20 meter i takhöjd och solcellspaneler på taket, allt byggt enligt Ceequal*.
Sundsvall var länge också ett av alternativen i kampen om den Northvoltfabrik som hamnade i Göteborg.
– Northvolt hade såklart passat mycket bra här, men jag kan avslöja att vi för samtal med en känd aktör som bygger sina affärer på en omfattande lagerverksamhet.
– Den gamla kombiterminalen ligger mitt i stan och gick inte att expandera mer, säger byggledare Thomas Jönsson.
Nuvarande två spår om 350 meter blir i framtiden tre järnvägsspår som mäter 750 meter. Ett fjärde spår förbereds också.
– Fullt utbyggd bedöms terminalens kapacitet bli fem till sex gånger större än den gamla, säger Sven Magnusson, vd för Sundsvalls Logistikpark.
Med den planerade Ostkustbanan på plats, dubbla spår mellan Gävle och Sundsvall, maximeras transportflödet. Men det ligger ännu ett antal år framåt. Logistikparken är ett slags destillat av de norrländska omställningsprojekten. Den innehåller allt från effektivare logistik och klimatanpassat byggande, till framtida energilösningar. Den konverterar dagens godstrafik från lastbil till järnväg. En lastbil släpper ut cirka 1 kilo koldioxid under 2 mil, på samma mängd hinner godståget 900 mil med en last motsvarande 30 lastbilar.
– Runt 3 000 lastbilar passerar Sundsvallsbron varje dygn, det säger väl en del om potentialen, säger Sven Magnusson.
För att möta framtidens eldrivna lastbilar bygger man också flera laddningsstationer på terminalområdet.
– Målet är att lastbilarna ska ha en körradie på 20 mil från terminalområdet efter laddning.
I anslutning till logistikparken bygger också skogskoncernen SCA en ny containerhamn som ska möta den ökade efterfrågan på pappersmassa och trävaror. Kajen byggs av 700 000 ton råberg och 300 000 ton krossten från schaktarbetena vid terminalbygget.
– Ett ökat hamndjup – från 12 till 15 meter – gör också att större fartyg kan lasta av och på i hamnen, säger Sven Magnusson och fortsätter:
– På sikt vill vi expandera västerut. Det pågår en elektrifiering av Meråkerbanan mellan Trondheim och Östersund som ska vara klar 2024. Det öppnar upp för frakter tvärs över Skandinavien.
Med tanke på SCA:s hamn i området är det lätt att tro att merparten av alla transporter kommer att handla om deras verksamhet. Men det stämmer inte, enligt Magnusson.
– SCA kommer att stå för runt 15–20 procent. Vi ser redan att andra verksamheter vill komma hit. Vi har till exempel klart med en etablering av företaget Renewcell som återvinner textilier till fibermassa enligt en metod patenterad vid KTH. Till vårt förfogande finns 30 000 kvadratmeter med 20 meter i takhöjd och solcellspaneler på taket, allt byggt enligt Ceequal*.
Sundsvall var länge också ett av alternativen i kampen om den Northvoltfabrik som hamnade i Göteborg.
– Northvolt hade såklart passat mycket bra här, men jag kan avslöja att vi för samtal med en känd aktör som bygger sina affärer på en omfattande lagerverksamhet.
* KL-trä står för korslimmat trä, eller CLT (cross laminated timber). Träskivorna är uppbyggda av hyvlat virke som fingerskarvats och limmats ihop till lameller. Dessa läggs korsvis i skikt vilket ger en massiv KL-träskiva.
**Ceequal. Ett certifieringssystem för hållbarhet för projekt inom mark, anläggning, infrastruktur, landskapsutformning och offentliga miljöer. Systemet syftar till att uppmuntra beställare, projektörer och entreprenörer till att göra mer än lagkraven för att öka projektets hållbarhetsprestanda. Ceequal är det ledande certifieringssystemet på anläggnings- och infrastruktursidan i världen idag, med över 1 000 registrerade projekt. Ett fyrtiotal i Sverige.
**Ceequal. Ett certifieringssystem för hållbarhet för projekt inom mark, anläggning, infrastruktur, landskapsutformning och offentliga miljöer. Systemet syftar till att uppmuntra beställare, projektörer och entreprenörer till att göra mer än lagkraven för att öka projektets hållbarhetsprestanda. Ceequal är det ledande certifieringssystemet på anläggnings- och infrastruktursidan i världen idag, med över 1 000 registrerade projekt. Ett fyrtiotal i Sverige.
Norrlandsrevolutionen på en minut
Intressen ställs mot varandra när en region växer snabbt. Framgången bygger på hur väl man lyckas balansera dem. Så här ser ”det norrländska batteriets poler” ut.
Plus
Plus
- Norrlandsrevolutionen handlar enkelt uttryckt om skog, stål, energi och arbetstillfällen.
- Skogen kan användas till exempel för att delvis ersätta betong och stål i byggnader, eller bli el och fjärrvärme i värmeverk.
- Det gröna stålet ska tillverkas med vätgas i stället för stenkol. Energi hämtas från älvarna, nya vindkraftverk och utbyggd solkraft.
- Det är arbetstagarens marknad. Ingenjörer, maskinoperatörer, elektriker och hantverkare kan välja bland företagen.
- Servicebranscher, som handel och restauranger, spås blomstra. Skolor och sjukhus får ta del av ett större skatteunderlag.
Minus
- Pengarna hamnar hos företagen eller staten, inte i regionen.
- Missnöjet tar sig framför allt uttryck i markfrågor. Det finns flera uppmärksammade tvister mellan samebyar och skogsbolag.
- Forskare varnar för negativa effekter för ekosystemen när näringslivsaktiviteterna ökar.
- Många ifrågasätter tillverkningen av ett grönt stål som enligt deras kalkyler kräver hälften av Sveriges elproduktion.
- En stötesten är transporterna, där Sundsvalls Logistikpark i slutändan är något som en majoritet kan acceptera.
”Vi behöver lära oss mer”
Allt handlar inte bara om stora industriella satsningar och infrastruktur. Hur ska Norrlands städer möta det ökade trycket på bostäder – och samtidigt förena både samhällets och individens klimatmål? I utvecklingen av samhället måste olika intressen vägas mot varandra. Det är ett komplext samspel. Politiskt beslutade klimatmål ställs mot individens förväntningar och ambitioner.
– Det finns fortfarande väldigt lite forskning inom det här området. Vi behöver lära oss mer. Vad händer till exempel när en kommun på kort tid ska växa från 70 000 till 90 000 invånare? Det blir ett slags stresstest som det är viktigt att vara förberedd på, säger Mattias Lindström, teknikchef vid Peab.
I ett samarbete med Luleå Tekniska Universitet undersöker han bland annat hur kunders förväntningar påverkas genom hela byggprocessen.
– I grunden handlar forskningen om att förstå hur kundens affär utvecklas i hela byggvärdeskedjan när man väger in klimatfrågan. De simulerar modeller med parametrar som livscykelperspektiv och finansiering, berättar han.
– På sikt vill man komma in tidigare i processen, att ta affären närmare kunden och samtidigt bygga en långvarig, stark relation.
Peab har tidigare lanserat ett koncept för flerbostadshus, NärBo. Konceptet är utvecklat utifrån samlade byggmetoder som möter framtidens krav på ett hållbart samhälle.
– Med ett bredare perspektiv skulle det kunna gå att överföra på större bostadsprojekt som många norrländska kommuner står inför, säger Mattias Lindström.
– Det finns fortfarande väldigt lite forskning inom det här området. Vi behöver lära oss mer. Vad händer till exempel när en kommun på kort tid ska växa från 70 000 till 90 000 invånare? Det blir ett slags stresstest som det är viktigt att vara förberedd på, säger Mattias Lindström, teknikchef vid Peab.
I ett samarbete med Luleå Tekniska Universitet undersöker han bland annat hur kunders förväntningar påverkas genom hela byggprocessen.
– I grunden handlar forskningen om att förstå hur kundens affär utvecklas i hela byggvärdeskedjan när man väger in klimatfrågan. De simulerar modeller med parametrar som livscykelperspektiv och finansiering, berättar han.
– På sikt vill man komma in tidigare i processen, att ta affären närmare kunden och samtidigt bygga en långvarig, stark relation.
Peab har tidigare lanserat ett koncept för flerbostadshus, NärBo. Konceptet är utvecklat utifrån samlade byggmetoder som möter framtidens krav på ett hållbart samhälle.
– Med ett bredare perspektiv skulle det kunna gå att överföra på större bostadsprojekt som många norrländska kommuner står inför, säger Mattias Lindström.